Vänstersajten Inte rasist, men har idag förordat massanmälningar av en text på nögerbloggen Avpixlat. Juridikfronten har i en debattartikel i Nyheter24 idag ifrågasatt detta.
Det kan ifrågasättas om den aktuella texten, som utan tvivel är grovt generaliserande och islamfientlig, inte skulle kunna bemötas i en fri och öppen debatt istället för att bestraffas; i sådant fall torde det inte röra sig om hets mot folkgrupp enligt gällande rätt. Juridikfronten tar inte den typen av debatt, en debatt som inte sällan fordrar ingående kunskaper i religion, kultur, historia etc., men organisationer som bekämpar islamofobi och islamfientlighet, kan man anta har andra resurser än vi har. Man får inte glömma bort att hets mot folkgrupp är ett brott mot allmän ordning, och att syftet är att stävja hotelser och förakt mot vissa grupper, inte att strypa debatten om dessa grupper. Även om Juridikfronten lutar mot att den aktuella texten är straffri (därmed inte sagt att den är vederhäftig eller vettig), har föreningen ingen deciderad uppfattning om den saken. Juridik handlar om god argumentation, och vi har ännu inte sett hur en åklagare skulle argumentera kring den aktuella texten.
Anmälningar en masse, kan i sig ifrågasättas. Ett brott blir inte mer allvarligt för att många anmäler det, och en flerfaldigt anmäld gärning blir inte mer brottslig på grund av anmälningarna. Rättstillämpning är inte en demokratisk övning, och bör inte vara det heller, även om lagarna som sådana är demokratiskt stiftade. Om varje anmälan redovisas i statistiken som ett anmält hatbrott, blir statistiken missvisande. En enda anmälan räcker för att det ska konstateras t.ex. att det är i stort sett omöjligt att utreda det eventuella brottet. Så torde vara fallet här, när en text publicerats på en anonym blogg. Dessutom kan man tänka sig att polis och åklagare har bättre saker att göra, än att handlägga massanmälningar av Internetskriverier.
Den främsta anledningen till att anmälningar om hets mot folkgrupp inte bör göras i onödan, och till att inte dåligt underbyggda åtal om hets mot folkgrupp bör väckas, är att lagens legitimitet lätt kan ifrågasättas, om lagen används på ett för gemene man främmande sätt. En rättstillämpning som innebär att bestämmensen tillämpas på stötande, provocerande texter, som dock utgör debattinlägg snarare än hatpropaganda, riskerar att skapa farliga prejudikat, och kan på sikt bli lagens baneman.