Angående anmälan av nationalsocialisten Vera Oredsson

Arkiv

Juridikfrontens ordförande Robin Enander kommenterade i går, i Sveriges Radio P4, den brottsanmälan mot nazisten Vera Oredsson som lämnats till Polismyndigheten av en organisation i Dalarna. Inslaget går att lyssna på här.

Oredsson påstås ha höjt armen i en så kallad hitlerhälsning under Nordiska motståndsrörelsens (NMR) aktiviteter i Borlänge på första maj i år.

Åtbörder som syftar till att hylla Adolf Hitler och Nazityskland omfattas av straffbudet för hets mot folkgrupp (HMF). Under 90-talet var de gärningar som oftast föranledde straffansvar för HMF just ”sieg heil”-rop och hitlerhälsningar av det slag som Oredsson påstås ha gjort sig skyldig till (se BRÅ rapport 2001:7 Hets mot folkgrupp)

Huruvida Oredsson åtalas och slutligen döms för det påstådda brottet är således främst en fråga om det kan bevisas att hon gjort en hitlerhälsning vid det aktuella tillfället.

Under intervjun med Robin Enander i går ställdes en fråga om huruvida det finns risker med att anmäla brottslighet som begås av nazister. Juridikfronten vill i detta avseende understryka att det alltid är viktigt att våga anmäla och vittna om brott, samt att lagen skyddar den som gör det. Detta skydd uppställs bland annat genom att det föreskrivs straff för den som hotar en anmälare eller ett vittne (övergrepp i rättssak).

 

Vad gäller de uppmaningar, som har förekommit, till att massanmäla det påstådda brottet av Oredsson har vi följande att säga. Att inkomma med organiserade massanmälningar har sannolikt direkt motsatt effekt till vad det är man söker uppnå med ett sådant förfarande. Vid massanmälningar måste polisen hantera och diarieföra varje enskild anmälan, vilket tar personella resurser i anspråk som annars hade kunnat fokuseras på utredningsåtgärder. Rättsväsendet är dessutom ingen politisk instans som kan låta sig påverkas av opinionen, utan får endast agera utifrån gällande lag och rätt. Åklagaren är skyldig att åtala om det är antagligt att åtalet kan leda till en fällande dom – alltså om bevisningen är tillräckligt stark. Den gränsen påverkas inte av massanmälningar. Åklagaren begår tjänstefel om hen låter sig påverkas av politiska påtryckningar.
Om man vill att ett påstått brott ska prövas ordentligt är det således mycket mer effektivt att försöka säkerställa bevisning och inkomma med denna till polismyndigheten. Det finns exempelvis kanske vittnen till händelsen som ännu inte har trätt fram.