Arkiv

Om Juridikfronten

Föreningen för utgivande av Samhällsmagasinet Avsnitt består av flera ideella föreningar. En av dem är Juridikfronten. På denna webbplats redogör redaktionen för Samhällsmagasinet Avsnitt för händelser inom Juridikfrontens intresseområde.

Juridikfronten är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening, med säte i Helsingborg.  Verksamhet har bedrivits sedan i vart fall 2007, även om den formella föreningsbildningen ägde rum senare. Föreningens stadgade ändamål är att tillse att legitima rättsliga processer inleds och drivs mot personer som i Sverige företräder, eller på annat sätt innehar en tongivande eller betydelsefull ställning i, nationalistiska eller därmed jämförliga organisationer och rörelser, i syfte att belysa och motverka dessas brottsliga och eljest klandervärda gärningar. Föreningen får även ägna sig åt annan opinionsbildande verksamhet relaterad till nationalistisk högerpopulism och brott av smädande karaktär. Juridikfronten har också som målsättning att bedriva folkbildning avseende den brottslighet vi verkar mot. Se föreningens stadgar.

Ordförande för Juridikfronten är Martin Tunström
Organisationsnummer: 802491-0294. 
Kontonummer: 8050-7 (clearingnummer), 803 037 582-1 (kontonummer); hopskrivet 805078030375821.

Läs utdrag ur ett protokoll från 2011 här.

Uttalande, antaget av Juridikfrontens styrelse (ledamöterna Tunström, Funebo och Heden) den 14 september 2013, och av 2014 års föreningsstämma

”Juridikfronten är inte finansierad av någon tankesmedja, någon folkrörelse eller någon politisk stiftelse. Föreningen är partipolitiskt obunden, men därmed givetvis inte bunden att vara neutral i alla politiska frågor. Juridikfronten är dock inte en organisation som förespråkar någon särskild linje i invandrings- och mångkulturfrågorna, eller i frågor om Sveriges eller världens ideologiska och ekonomiska styre. Olika medlemmar må även ha olika åsikter i väsentliga värdefrågor. Gemensamt är en önskan att motverka s.k. näthat, som inte sällan sprids av de organisationer som föreningen inriktar sig på. Föreningen vill använda de regelverk som finns för att göra Internetbeteendet mindre ohyfsat, så att inte legitima åsiktsyttringar och sakupplysningar dränks i den till synes aldrig sinande strömmen av osakligheter, dumheter och avskyvärdheter. Självklart finns det även andra organisationer och individer, än de vilka Juridikfronten ”bevakar”, som sprider hat, osanningar, känsliga personuppgifter och annat olämpligt, men sådana finns det andra organisationer som riktar sig emot. Näthat, särskilt anonymt sådant, är ett oskick. Genom att vända sig mot detta oskick vill Juridikfronten inte begränsa opinionsbildning, åsiktsyttringar eller saklig och vederhäftig diskussion, utan i människor ingjuta en vilja att följa den viktiga principen om frihet under ansvar.

Uttalande av 2017 års föreningsstämma

Stämman beslutar att uttala att Juridikfronten som förening inte skall uttala någon uppfattning i frågor om flyktingpolitik, invandring eller mångkultur.”

Tolkning av 2 § föreningens stadgar, antagen av styrelsen genom R. Enander och suppleanterna H. Lundkvist och V. Andersson, och fastställd av extra föreningsstämma 2017-09-06

”Eftersom Juridikfrontens primära syfte är att använda juridiken för att motverka nationalistiska brott, och inte nationalistisk verksamhet i allmänhet, bör stadgarna tolkas på ett sätt som understryker detta. Att i största allmänhet ansätta nationalister (eller ens nationalistiska organisationer) med processer måste – även om processerna skulle vara legitima i och för sig – falla utanför föreningens verksamhet. Föreningen skall således inte till myndigheter eller andra rapportera att en nationalist t.ex. missköter sig i sitt privatliv (t.ex. parkerar fel, begår trafikbrott eller behandlar sin familj illa), eller att personen är nationalist. Istället måste de legitima rättsliga processerna ha sin grund i politiska åtgärder från en nationalists sida, vilka föreningen med fog kan beteckna som brottsliga och/eller klandervärda. Först om föreningen kan identifiera ett klandervärt agerande av politisk karaktär (t.ex. ett uttalande eller en våldsgärning) bör den överväga huruvida en legitim rättslig process bör inledas/drivas med anledning av agerandet. En process ska alltså inledas endast rörande ett förfarande som i och för sig är brottsligt eller så klandervärt att det gränsar till det brottsliga.”