Browse By

Artiklar ur Festskrift till Veronica C. Andersson

För ett år sedan utgavs ett längre specialnummer av Samhällsmagasinet Avsnitt (2020/3), kallat Festskrift till Veronica C. Andersson. I olika artiklar behandlar skribenterna skilda ämnen till nuvarande offentlighets- och sekretessjuristen Veronica C. Anderssons ära, bl.a. rörande ämnen av intresse för föreningen Juridikfronten. En artikel skriven av festföremålet, Myndigheters hänvisningsrätt i tryckfrihetsförordningen (Tidskrift för Folkets Rättigheter 2018), hittas här. Festskriften har fått goda vitsord från bl.a. höga myndighetsjurister och justitieråd, och artiklar i den noteras i två lagkommentarer.

För att de artiklar som hänvisas till i andra verk lättare ska kunna hittas, återpublicerar Samhällsmagasinet Avsnitt här på webbplatsen några av artiklarna i festskriften, samt editio princeps av en historisk urkund. Urkunden är ett stadgande av Gustav III rörande offentlighetsprincipen vid (övre) justitierevisionen från år 1773, dvs. före 1774 års tryckfrihetsförordning. (För en summarisk historisk genomgång av offentlighetsprincipen hänvisas till Benjamin O. J. Bomans artikel i festskriften.)

Hänvisning till artiklarna bör göras på följande sätt: Författarens namn, artikelns titel, Festskrift till Veronica C. Andersson (Samhällsmagasinet Avsnitt 2020/3), Linköping 2020, s. sidnummer. Sidnumren anges nedan. Tryckeri (om sådant ska anges vid hänvisning) är Adall Grafiska AB, Linköping.

Artiklar m.m.:

Är en handling färdigställd när den är färdig? av Per Hagström, s. 6-15.
Kopian i tiden – 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen särskådad, av Benjamin O. J. Boman, s. 16-90.
Kongl. Maj:ts Nådiga Extraditions-Stadgande af den 26 Julii 1773 (appendix till Bomans artikel), s. 91.
Vem begår hets mot folkgrupp? En inledande fallstudie, av Martin Tunström, s. 92-98.
Extremhögern och demonstrationsrätten – en jämförande fallstudie, av Robin Enander, s. 102-113.

Upphovsrätten till artiklarna innehas av författarna. Ingen upphovsrätt gäller naturligtvis för stadgandet från 1773, och Riksarkivet har uppgett att man inte hävdar någon rätt till fotografiet föreställande stadgandet.

Nyckeln och fjäderpennan symboliserar det hemliga och det offentliga, det förbjudna och det tillåtna, samt det hårda och det mjuka.