Browse By

Riksdagsledamot anklagas för förtal

Thoralf Alfsson (SD)

Bild: Martin Tunström

“SD-blogg polisanmäld” skanderar Barometern. Den inte särskilt välskrivna artikeln (se t.ex. meningen “Det är helt fel jag greps inte”), har gett Sverigedemokraternas riksdagsledamot Thoralf Alfsson möjlighet att plocka gratispoäng genom att tidningarna måste rätta tidigare felaktiga påståenden om att Alfsson i ett blogginlägg år 2008 skulle ha anklagat en ungkommunist för våldsamt upplopp.  Fortfarande kvarstår i Barometerns artikel påståendet att någon har blivit polisanmäld. Först och främst har själva bloggen inte anmälts; en oskyldig teknisk konstruktion kan knappast anmälas.  Påståendet om polisanmälan har lett till att “Mopsen” Bojerud påstått att ungkommunistens åtgärd är ett “[s]löseri med skattemedel” eftersom preskriptionstiden “för förtal är 2 år och har alltså redan gått ut”. Juridikfronten har dock rett ut det juridiska i kommentarerna på “Mopsens” blogg.

Faktum är att det inte rör sig om en polisanmälan överhuvudtaget, utan om en ansökan om stämning, som har lämnats till tingsrätten i Malmö. Alfsson anklagas för förtal av ungkommunisten, efter att han kallat denne “kommunisthuligan” och “vänsterextremist” och påstått att det funnits bevis på att han begått något brottsligt eftersom “polisen griper honom i Malmö” i samband med en motdemonstration i oktober år 2008. Alfsson återger även en bild, med text från den kraftigt sinnesslöa och numera nedstängda bloggen Antiism; i texten hävdas att det finns bevis på att ungkommunisten begått “[v]åldsamt motstånd emot polis”. Ungkommunisten ses bli bortförd av två polismän på bilden, men faktum är att något gripande inte ägde rum, trots att borgarblaskan Östran förskönar Alfssons “insats” genom att bl.a. påstå att det i Alfssons inlägg “visas … hur den unge mannen grips av polisen i samband en våldsam demonstration i Malmö”, och överbetona mannens politiska hemvist.

Alfsson, och hans hejarklack i okunniga läsarkommentarers skepnad (bl.a. en stolle som tycks se Flashback som förmedlare av obestridlig sanning), betonar ungkommunistens påstådda handlingar vid motdemonstrationen i Malmö, och Alfsson har till och med rekvirerat en nyhetssändning från SVT, där det påstådda “gripandet” finns med. I en kommentar till artikeln i Östran framför “Mackan” att “detta har ju inget med förtal göra. I kommunismen kanske det är förtal att tala sanning“.  Alfsson m.fl. verkar inte ha förstått att förtal inte initialt har med de spridda uppgifternas sanningshalt att göra, och att det alltså mycket väl kan vara förtal att sprida även helt sanna uppgifter. Så är alltså fallet i ett kapitalistiskt system, för den som trodde något annat. Okända personer anses inte behöva tolerera att nedsättande uppgifter om dem sprids, i och med att sådana uppgifter kan utsätta dem för missaktning och inte är befogade av allmänintresset. Faktum är att den aktuella ungkommunisten enligt många domar i tings- och hovrätter, inte är en s.k. offentlig person. Likväl tycks blott sanningsfrågan vara viktig för  herr Alfsson, som likt flera Sverigedemokrater före honom, inte förefaller ha minsta koll på juridiken. Sådan okunskap från förtroendevalda i ett riksdagsparti blir onekligen tråkig i längden.

Juridikfronten avvaktar med spänning utgången i detta ärende.