Hjälp oss att stoppa lagförslaget!

Browse By

Juridikfronten och Samhällsmagasinet Avsnitt inleder från och med i dag gemensamma ansträngningar för att förmå riksdagen att stoppa delar av det förslag på grundlagsändring som regeringen lagt på riksdagens bord och som skulle innebära ett stort bakslag i arbetet mot brottsligt näthat. Lagförslaget kommer inom kort att beredas av riksdagens konstitutionsutskott.

För att påverka riksdagen måste vi visa att det finns ett brett missnöje med de föreslagna lagändringarna.

Om du som följer Juridikfronten och Avsnitt: Juridikfrontens perspektiv delar våra synpunkter, kan du delta i vårt arbete med att försöka stoppa lagförslaget genom att skicka ett mail till din valkrets riksdagsledamöter och till konstitutionsutskottets ledamöter. Du kan nå konstitutionsutskottets samtliga ordinarie ledamöter via mailadressen kampanj@juridikfronten.orgSe mer om detta nedan under rubriken “Vad kan man göra för att stoppa lagförslaget?”.

Juridikfronten har tillsammans med Institutet för Juridik och Internet och en jurist specialiserad på tryck- och yttrandefrihetsrätt diskuterat lagförslaget i Svenska Dagbladet (27/12): “Jurister: Låt inte hatarna få större frihet på nätet”.

Tidigare i höstas skrev Juridikfronten en debattartikel i Dagens Juridik (24/11) som behandlade det förslag som regeringen nu lagt i skarp version: “Regeringens förslag till grundlagsändring försvårar arbetet mot rasistiskt näthat” .

Även Journalistförbundet är starkt kritiska till lagförslaget och skriver:

“Journalistförbundet tycker inte att förslaget är bra. Förslaget gör det inte enklare för mediekonsumenten att förstå vad som gäller. Det finns också en viss risk för att personer med dunkla motiv använder sig av två veckors-fristen för att publicera saker som kan innebära till empempel förtal eller hets mot folkgrupp och på så sätt slipper undan ansvar.”

Vad innebär regeringens förslag?

Regeringen har efter en stor översyn av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (mediegrundlagarna) bland annat valt att föreslå regler som begränsar ansvaret för ansvariga utgivare för webbplatser. Reglerna föreslås bli de nya  6 kap. 6 § och 7 § i yttrandefrihetsgrundlagen.

Innebörden av reglerna är följande. Om ett uttalande har funnits på en webbplats med ansvarig utgivare under mer än ett års tid, ska utgivaren kunna freda sig från ansvar för innehållet. Brottsoffret eller den exklusive åklagaren på grundlagsområdet, Justitiekanslern, skickar en underrättelse till utgivaren om att ett meddelande är brottsligt. Om den ansvarige utgivaren inom två veckor från att hen tar emot underrättelsen (eller en stämning från domstol) raderar det ifrågasatta meddelandet – till exempel en låt om att invandrare ska lemlästas – går denne helt fri från ansvar (såväl straff som skadestånd).

Detta gäller alla yttrandefrihetbrott – bland annat välkända brott som förtal, förolämpning, hets mot folkgrupp, uppvigling, hot mot tjänsteman, övergrepp i rättssak och olaga hot. Det gäller även brott som uppror, högförräderi och krigsanstiftan, och sådana grova hot mot bland andra journalister och politiker som betecknas som brott mot medborgerlig frihet. Tas meddelandet inte bort börjar en ny ettårsperiod att löpa.

Problemen med förslaget

Förslaget är problematiskt av flera skäl, bland annat:

(1) Alla brott upptäcks inte inom ett år. Till att börja med är det långt ifrån alla brott som begås genom publiceringar på internet som upptäcks eller anmäls inom ett år. Detta innebär att många brottsliga publiceringar kan komma att bli helt straffria. Det finns också en risk att material blir straffritt på grund av att Justitiekanslerns handläggningstider innebär att ett år sedan publiceringen hinner passera, innan Justitiekanslern hinner skicka en underrättelse eller ansökan om stämning.

Ett exempel: I Gävle tingsrätts dom 2015-06-18 i mål nr. B 1629-14 dömdes en ansvarig utgivare för ett känt vit makt-skivbolag för hets mot folkgrupp, i form av låttexter som bland annat handlade om att ”kuva blattar med terror, våld och slakt”, att ”stycka” vissa etniska grupper ”lem för lem” samt att skjuta judiska barn. Materialet hade varit tillgängligt i flera år, delar av materialet i 10-11 år, innan det anmäldes av Juridikfronten och åtal väcktes av JK.

(2) Ohejdad brottslighet i 14 dagar. Nazistmedier och andra grundlagsskyddade medier har alltså, om regeringens förslag antas, två veckor på sig att utan straff fortsätta att sprida en ”gammal” publicering som kan innefatta brott. Det finns inga hinder mot att uppmana webbplatsens besökare att ta del av det ifrågasatta (och kanske ”undangömda”) meddelandet under tvåveckorsfristen. ”Lyssna på låten som judemedia vill förbjuda!”, ”Läs sanningen om N N innan vi måste censurera!”, etc. lär synas på vissa webbplatsers förstasidor under fjorton dagars tid.

(3) Svårigheter att fastställa när ett visst material publicerades. Regeringen föreslår inte någon skyldighet för en utgivare att ange rätt publiceringsdatum vid publiceringar på webbplatser. Det finns alltså goda möjligheter för illvilliga aktörer att manipulera tidsangivelser för sina internetpubliceringar i syfte att slippa straff. De kan också tänkas “gömma” materialet på webbplatsen i ett års tid, för att därefter lyfta fram det på förstasidan. Det finns otaliga möjligheter att nyttja regeringens föreslagna regler, för den som vill, för att slippa straffansvar för allvarliga brott.

Vad kan man göra för att stoppa lagförslaget?

Regeringen har nu lagt förslaget på riksdagens bord. Förslaget kommer inom kort beredas av riksdagens konstitutionsutskott.

Det bästa sättet att försöka hindra att förslaget blir verklighet är att upplysa riksdagens ledamöter om problemen med förslaget och att vi är många väljare som motsätter oss lagregler som innebär ett bakslag i arbetet mot brottsligt näthat.

Om du vill bidra till att stoppa lagförslaget kan du skicka ett e-postmeddelande till de riksdagsledamöter som företräder din valkrets (ditt län eller din storstadskommun) och till ledamöterna i konstitutionsutskottet.

Vi har valt att inte lägga upp en mall för ett mail som du kan skicka, eftersom vi tror att det är av värde att varje mail har en individuell prägel.

Du får i ditt mail gärna länka till de debattartiklar och Journalistförbundets synpunkter som anges i ingressen till denna artikel.

Du kan också utgå från denna artikel när du skriver ditt mail och påtala de problem med lagförslaget som vi anger ovan.

  • Kontaktuppgifter till riksdagens samtliga ledamöter finns här. Du kan på riksdagens webbplats sortera uppgifter om ledamöterna efter valkrets och på så vis hitta kontaktuppgifter till de riksdagsledamöter som företräder ditt län/storstadskommun.
  • Vi har skapat en mailadress som vidarebefordrar mail till konstitutionsutskottets ordförande, vice ordförande och ordinarie ledamöter. Denna adress är: kampanj@juridikfronten.org. Om du använder den slipper du klistra in individuella mailadresser i adressfältet. Vill du använda de ordinarie mailadresserna för att nå enskilda ledamöter eller alla ledamöter inklusive suppleanter, kan du använda dig av listan nedan.

Ordförande
andreas.norlen@riksdagen.se
beatrice.ask@riksdagen.se
Vice ordförande
bjorn.von.sydow@riksdagen.se
Ledamöter
hans.ekstrom@riksdagen.se
veronica.lindholm@riksdagen.se
jonas.millard@riksdagen.se
annicka.engblom@riksdagen.se
jonas.gunnarsson@riksdagen.se
ingvar.johnsson@riksdagen.se
agneta.borjesson@riksdagen.se
marta.obminska@riksdagen.se
emanuel.oz@riksdagen.se
fredrik.p.eriksson@riksdagen.se
tina.acketoft@riksdagen.se
mia.sydow.molleby@riksdagen.se
tuve.skanberg@riksdagen.se
laila.naraghi@riksdagen.se
Suppleanter
berit.hogman@riksdagen.se
lisbeth.sunden.andersson@riksdagen.se
per-arne.hakansson@riksdagen.se
helene.petersson@riksdagen.se
olle.felten@riksdagen.se
ann-charlotte.hammar.johnsson@riksdagen.se
etter.loberg@riksdagen.se
johan.hedin@riksdagen.se
jonas.eriksson@riksdagen.se
goran.pettersson@riksdagen.se
lawen.redar@riksdagen.se
allan.widman@riksdagen.se
ali.esbati@riksdagen.se
lars-axel.nordell@riksdagen.se
suzanne.svensson@riksdagen.se
roger.hedlund@riksdagen.se
patrick.reslow@riksdagen.se
rasmus.ling@riksdagen.se
nooshi.dadgostar@riksdagen.se
caroline.szyber@riksdagen.se
jorgen.hellman@riksdagen.se
birgitta.ohlsson@riksdagen.se
nina.lundstrom@riksdagen.se
ida.karkiainen@riksdagen.se
erik.andersson@riksdagen.se
niclas.malmberg@riksdagen.se
hans.wallmark@riksdagen.se
john.widegren@riksdagen.se
eva-lena.gustavsson@riksdagen.se