Avsnitt har tidigare rapporterat om rättegången mot Ingrid Carlqvist och hennes tidigare parhäst Daniel Frändelöv, som tidigare drev podden ”Ingrid & Conrad”. Podden sändes ibland ”live”, och direktsända program behöver enligt yttrandefrihetsgrundlagen en ansvarig utgivare. Någon sådan utsåg inte Carlqvist och Frändelöv, trots att de fick en erinran om gällande bestämmelser från Justitiekanslern. Föreningen Juridikfronten anmälde dem för den upprepade brottsligheten. I rättegången anförde Carlqvist att hon bestridde ansvar för brott på grund av s.k. straffrättsvillfarelse, och båda ansåg att ”gärningen är straffri enligt principen om social adekvans”. I Avsnitts tidigare inlägg förklaras dessa juridiska begrepp.
Idag dömdes Carlqvist och Frändelöv till 60 dagsböter vardera av Helsingborgs tingsrätt, för brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Tingsrätten konstaterar att det är klarlagt att de bedrivit sådana sändningar som omfattas av regelverket och att detta ”inneburit en skyldighet för dem att utse och anmäla ansvarig utgivare”, något de dock inte gjort.
Carlqvist angav enligt domen att de var övertygade om att de inte behövde utse ansvarig utgivare, och angav att det var ”Juridikfronten, en organisation som vill tysta människor med en annan åsikt än den politiskt korrekta och som uttryckt att alla som uttrycker nationalistiska åsikter ska jagas med blåslampa, som stod bakom anmälan till Justitiekanslern”, varför hon misstänkte att det ”det fanns ett syfte bakom att de skulle tvingas att utse ansvarig utgivare”. Hon ”vågade” därför inte göra mer. Dessutom ville hon inte stå för kontroversiella åsikter som gäster i podden uttryckt. Frändelöv delade Carlqvists inställning. (Samhällsmagasinet Avsnitt kan konstatera att vissa särregler finns rörande direktsändningar, som gör att utgivare kan undgå ansvar för direktsända uttalanden av tredje man, men det har Carlqvist och Frändelöv inte bemödat sig att kontrollera. Vidare kan man konstatera att man knappast blir tystad av att ha grundlagens skydd för en sändning.)
”Mot bakgrund av YGL:s ställning som grundlag måste det enligt tingsrätten krävas mycket starka skäl för att anse att en gärning som i och för sig är brottslig enligt YGL ändå skulle vara straffri med hänvisning till principen om social adekvans. Sådana starka skäl har inte framkommit i detta mål. Gärningen är därmed inte straffri enligt principen om social adekvans”, skriver tingsrätten i sin dom. (Samhällsmagasinet Avsnitt kan konstatera att Högsta domstolen utvecklat att en sändning på internet som i allt väsentligt är obestämd till format, inriktning och tid är inte förenad med skydd enligt webbsändningsregeln i yttrandefrihetsgrundlagen. De som filmar sina katter eller gör andra dylika tillfälliga direktsändningar, omfattas alltså inte av kravet på att utse utgivare.)
Tingsrätten konstaterar att Carlqvist fick en erinran från Justitiekanslern om sin skyldighet att tillsätta och anmäla utgivare. Enligt Carlqvist misstänkte hon att det var ”något lurt” och lät ”en researcher” ringa diverse samtal till jurister, som inte vågade säga huruvida lagen gällde för sändningarna. För att en villfarelse rörande en gärnings tillåtlighet (s.k. straffrättsvillfarelse) ska leda till att någon frikänns, krävs att denna var ”uppenbart ursäktlig”, enligt lagen. Tingsrätten angav att bedömningen skulle ”göras mot bakgrund av innehållet i den skriftliga erinran som Justitiekanslern skickade i juni 2017”. Efter en sådan erinran måste det, om det ens är möjligt, ”ställas mycket höga krav på efterforskningar för att den person som tagit del av erinran ändå ska anses kunna sväva i en uppenbart ursäktlig villfarelse”, skriver rätten. Det som Carlqvist uppgett om att en ”researcher” fått uppdrag om att utreda frågan, kan enligt tingsrätten inte medföra att hon trots erinran från Justitiekanslern svävat i en uppenbart ursäktlig straffrättsvillfarelse.
Eftersom Carlqvist och Frändelöv förhållit sig likgiltiga inför risken att det förhöll sig som Justitiekanslern hävdade, har de haft s.k. likgiltighetsuppsåt till brott, menar rätten. De döms därför för brott mot yttrandefrihetsgrundlagen.
Samhällsmagasinet Avsnitt kan konstatera att Carlqvist och Frändelöv inte är de första att bli dömda för att ha underlåtit att utse utgivare för direktsända webbsändningar (se Solna tingsrätts dom 2012-01-25 i mål nr B 8561-11, om trakasseriprojektet ”Eurocop”).